Människor i Sverige far illa, riktigt illa utav hedersvåld – en term som får vilken svensk politiker somhelst att vilja springa och gömma sej! Det svenska samhället, fegar ur när det gäller offren för hedersrelaterat våld. Detta fenomen drabbar inte bara enskilda individer som får lida i tysthet p.g.a samhällets – och kanske politikernas svek, eftersom vare sej ”högre ort” eller kommuner vill jobba med dessa frågor. i varje fall inte på det sätt som ger resultat & förbättring för dessa drabbade individer och familjer…Vi ska inte glömma tjejer som Fadima och Pela, de fick betala med sina unga liv. Ändå hann de med att sända ut varningssignaler. Fadime talade till riksdag & regering om detta! Ändå hördes inte hennes röst tydligt nog för att initativ skulle tas gentemot förbättring.
Jag tänker på dessa tjejer idag. Särskilt när jag läser om vad som hänt Pernilla Ouis, fil dr. i Malmö. Hon är forskare & kunnig i hederskultur…då hennes objektiva forskningsresultat – medvetet mörkas, mörkläggs av en organisation som Rädda barnen för att vissa svenskar i sammanhanget är rädda för att klassas som rasister. Det är skamligt! Pernilla Ouis är själv muslim och känner till de kulturer där hedersproblematik kommer till uttryck. Ingen kan på dessa grunder anklaga henne för att ha ”rasistisk” åsikt. Ändå ska hon mörkläggas, trots att de resultat hon i sin forskningsrapport kommt fram till är korrekta.
Vad är det för land vi lever i nu? Människor dör, ändå väljer man att blunda. Kan inte nog säga hur mycket detta skrämmer mej.
